Columbus

Det skulle vara fint att vara din, för en gångs skull. Fint att hålla din hand och bara krama dig. Veta att du kan springa runt utan mig, men att du alltid återvänder. Fint att skicka små brev till varandra, bara för att det är så fint. Fint att skriva ditt namn överallt, med ett litet hjärta på slutet, för att alla ska veta att du är fin, och att du är min. Fint att ta kort på dig och sakna dig. Fint att veta att någonstans bortom alla så kanske du sitter och saknar mig med. Fint att få små sms med: Jag saknar dig. Fint att ha våran alldeles egna låt, och fint att veta att du kanske kommer lyssna på den när du saknar mig. Fint att veta att jag är någons, och att någon är min. Fint att någon gång kanske bråk någon gång, men att sedan få krama dig och säga förlåt. Fint att få fjärilar i magne varje gång jag känner din doft, och fint att få se dig. Men finaste skulle nog vara om du kom fram till mig, kramade mig, och viskade: Du är värd att dö för.
(Fint att vara din, och fint att du är min.)