Columbus

Fan. Allting känns så tomt nu, utan Vivana. Hon har lämnat spår efter sig, i form av små färgglada lappar på skärmen. Jag tryckte ner en lapp till henne, ett vitt A4 papper med låttexter och hjärtan, i hennes väska. Jag antar att hon hittade den. Den här känslan kommer varje gång, en slags tomhet men ändå känner jag mig fylld. Fylld av Viviana. Och så saknar jag Lisa lite, eller ganska så mycket faktiskt. Jag har blivit så van att träffa henne ungefär varje dag att varje dag utan henne blir förfärlig. Och snart åker hon ju, bort från mig. Någon annanstans. Och varje gång hon åker försvinner solskenet, det regnar och snöar och blir tråkigt helt enkelt. Lite magiskt, kanske. Det positiva är att jag kommer få träffa henne imorgon, och spendera ännu en fantastisk dag med henne. Min andra halva. Jag har en hel del fina bilder ifrån helgen jag ska redigera men just nu nöjer jag mig med att lyssna på kent, gråta min själ torr och umgås med min vackra storasyster.
HAJDO!