Columbus

TJALLA! Nej, jag är inte död. Jag vet att det har blivit en hel del foton och sådant på senaste tiden, men det har liksom känts så. Som att jag lever i fotografierna jag tar. Helgen har varit hur bra som helst, och ord som beskriver den är nog: Lisa, Gustel, pizzeria, Andreas, sms, julklappar, filmer, hemma-hos-gustel, coca cola, sömn, lycka. Det känns inte längre som att jag har någonting mer att skriva. Jag undrar varför. Nellieboy ringde idag, och berättade hur varmt det var där hon nu är (Thailand) och att hon kommer hem nästa måndag, alltsås inte imorgon. Vilket betyder att jag får sitta själv på engelskan, vilket leder till att Anna-Marie ger mig alla frågorna. Jag har haft så mycket tid över idag att jag har hunnit att duscha, gjort klart första läxan och redigerat några bilder. Jag behöver sådana här dagar ocksås, faktiskt. Imorgon måste jag möta vardagen igen, och det känns hemskt att gymnastiken är tillbaka. JAG HATAR DIG, GYMNASTIK. Men vad ska jag göra åt saken? Ingenting. Tre och ett halvt år till, sedan är det slut. SLUT. SLUT. SLUT. Åh, jag hittar alltid någonting att skriva om iallafall. ihihi. Någon gång ska jag förklara min kärlek för musik, men inte idag. Det är för storslaget egentligen, men ni borde få veta det. HM. Nu ska jag torka håret och platta det och allt, så att det inte blir så himla elektriskt imorgon.
HAJDO!