Columbus

TJALLA. Jaha. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, jag känner mig ganska så tom. Ni vet så där tom man bara blir när någonting storslaget händer. ÖH. Ingenting positivt då, i alla fall. Idag var nog inte så speciell som den verkade, en helt vanlig måndag. MÅNDAGAR BORDE UTROTAS, I ALLA FALL KÄNSLAN DEN GER EN. Men samtidigt, imorgon kommer jag vakna upp och inte behöva tänka på att vakna tidigt någonting mer på en månad på hela året. JAG ÄLSKAR'T. Åh, min musik ändras dag för dag, igår tyckte jag att det var en hel del Melissa horn, men idag känns det mer som en kent dag. Alla dagar är kent dagar, tills dom blir glada, typ. Jag känner egentligen bara för att gå och lägga mig riktigt tidigt, sova bort den här hemska dagen och vakna upp på en positiv tisdag full med nya händelser. Förut, när jag var mindre, hatade jag att sova. Jag sov aldrig. Nu älskar jag det. Så fort jag får tråkigt lägger jag mig ner och sover. HÄRLIGT. Fast när jag tänker efter vill jag mycket mer gärna sitta uppe och lyssna på bra musik tills jag ska sova, glad musik PÅ HÖG VOLYM. Musik räddar mig, saves my soul. Den äger en så stor del av mig just nu, det har bara blivit så. Igår var jag och Lisa i alla fall ute och handlade julklappar, vi slog in några av dom. Resten av dom tog Lisa hem och ska slå in. HÅLL LÖFTET NU, SÖTIS. Det känns bra att det är klart, så får dom andra springa runt och leta efter julklappar i stress medans vi redan är klara. Dom vi köpte till var: Ameli, Gustel, Ericka, Vita, Andrea och Nelliboy. Hemma hos mig ligger nu några av dom, ÖH. Jag hoppas Lisa snart ska vara gullig och ringa mig. JAG KÄNNER MIG SÅ HEMSKT ENSAM. ÖH. Jag borde skaffa någon som jag kan betala för att älska mig. HAHAHA. Oj, det låter lite sad. Lite bara. Det vore kanske inte en sån dum idé, enkelt. Fint. Någon frivillig?