Columbus

TJALLA. Jag vaknade alldeles för tidigt imorse, eftersom jag gick och la mig alldeles för sent. Jag lyckades gå ut igår, även fast jag kände mig utanför. Det kändes precis som alla andra tittade ner på mig så jag gick fort. Jag tog en hel del kort, och det kändes lite bättre. Jag älskar känslan att dokumentera världen, den lilla världen jag lever i. Men samtidigt vet jag att jag borde trivas. Jag kunde ha haft det värre. Men det går inte att tänka så. Utan folk runt mig känner jag mig inte hemma. Jag vill egentligen bara springa till Lisa, men det går ju inte. Så istället sitter jag och lyssnar på Glasvegas, som gör helt vacker musik. Vissa låtar får mig att tänka på sommaren, och då känns det lite bättre. Lite. Och imorgon är det ju julafton. Jag längtar inte alls, faktiskt. Det känns som tiden har gått alldeles för fort, men samtidigt kommer det kännas så fint med ett nytt objektiv. Jag skulle nästan ge allt i världen för att få gå ut och åka pulka, men jag vill inte göra det själv. NEJ. Istället tror jag ska ladda upp bilderna ifrån igår. Jag skulle nästan kunna sätta pengar på att dom inte alls var lika vackra som jag tyckte igår, jag var inte mig själv igår, helt enkelt.