änglasyster.
"Du skulle ha varit sexton år och nio dagar nu, min syster. Min alldeles egna lillasyster. Jag tänker på dig ofta, du är en så stor del av mig. Även fast du och jag aldrig fick möta den nya världen tillsammans, som det var planerat. Jag kommer ihåg hur jag alltid frågade när jag var liten när du skulle komma och mamma och pappa sa bara att du hade rest bort ett tag, att du snart skulle komma tillbaka. Men du kom aldrig. När jag var nio fick jag reda på att du hade dött i mammas mage. Någonting hade gått fel, väldigt fel, och jag döpte vartenda mjukisdjur till ditt namn. Viola. Kanske hade du blivit som mig, kanske hade du växt upp och förälskat dig i samma musik som jag. Kanske hade vi delat rum, legat och fnissat nätterna långa. Kanske hade du födds med samma hårfärg, ögonfärg och skräck för knivar. Kanske hade du senare färgat håret, gjort onödiga saker och levt livet. Och även fast du aldrig fick leva, så kämpar jag för att överträffa dig. Och ibland, när allting går fel, så brukar jag tänka att du säkert hade levt det här livet bättre än jag. Kanske om det hade varit du att du hade stått ut med allting och höjt dina betyg, fått en bättre framtid och brytt dig om saker som faktiskt betyder någonting. Och när allting känns svårt brukar jag tänka på dig, tänka att jag lever för dig. Alla andra i min familj har glömt bort dig, men för mig kommer du alltid vara en andra halva. Jag förlorade dig bara för att min mamma var en idiot. Och nu kan jag heller aldrig riktigt bli hel. Du är det första jag tänker på när jag vaknar och det sista jag tänker på innan jag somnar, och ibland drömmer jag om dig. Hur två exakta kopior står någonstans på en bild, hand i hand, med samma korta hår och röda små klänningar, riktade mot havet. Och hur kan jag sakna någon jag aldrig ens fått träffa, någon jag inte ens minns? Hur kan jag sakna minnen vi aldrig bildat, och saker som aldrig hänt? Du dog, jag överlevde knappt. Jag skulle nästan vilja fråga min mamma om det var värt det. Om dom där cigaretterna var värda det, och om alla sakerna hon gjorde fel, om dom var värda det? Var ditt liv så ovärdefullt för henne, att hon lät sig själv förlora dig? Du borde överlevt, hållit mig sällskap i denna ibland så obeskrivliga värld. Jag skulle ha lärt dig se saker jag såg, berätta saker du sedan aldrig skulle berätta för någon. Och du skulle förstå mig. Jag skulle helt enkelt lära dig allt jag kunde, och du skulle lära mig det du kunde. Jag önskar så hårt att du kunde komma tillbaka. Komma hit och säga att allting kommer att bli bra. Men vi ses snart igen, någonstans. Bortom alla ord och allt sådant."
- Vila i frid Viola Filippa Jenelius, min änglasyster. Jag älskar dig i oändligheter. Även om du aldrig existerade, så finns du i mig. Jag lever för dig nu, världens bästa lillasyster.
- Vila i frid Viola Filippa Jenelius, min änglasyster. Jag älskar dig i oändligheter. Även om du aldrig existerade, så finns du i mig. Jag lever för dig nu, världens bästa lillasyster.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Aldrig, at hon hade levt livet bättre än dig. aldrig. Ni skulle ha varit så lika. som två av er. Två perfekta versioner
Trackback
