Columbus

TJALLA. Idag var en bra dag. Vi gjorde nationella i svenska och en hel massa sådant. Och nu sitter jag och njuter av moneybrother. så finfinfinfinfinfinfinfin musik. Dom väcker någonting i mig, jag vet inte riktigt vad, men jag börjar tänka tillbaka till Göteborg, till Gothia och sommarens alla långa nätter. Och så vips är jag där, är så olycklig förälskad i någon, och otroligt lycklig. Förra sommaren rispade ärr i mig, osynliga ord, och varje gång jag hör en vis slinga av en låt får jag genast gåshud och börjar småle. Som Andreas sa: "Du skrev historia med att bara vara där", och visst skrev förälskelsen historia i mig. Den skrev djupa berättelser i mitt skin. Eller hjärta. Eller ett av mina organ. Och jag kan inte låta bli att tänka: vad hade hänt om jag aldrig hade skrivit till dig för första gången? Hade jag varit den jag är idag, då? Antagligen inte. Jag hade antagligen inte börjat gråta till Gårdakvarnar och skit på Håkans konsert. Jag hade antagligen inte hittat kent som jag har gjort, och inte heller varit så försiktig. Jag tror inte det, faktiskt. gud. Jag har även börjat med överraskningen till Lisa, vilket är mycket bra. Äntligen.